Att göra om IT-utbildningarna för att fler tjejer ska söka är absurt. Det borde enbart finnas ett skäl till att ändra utbildningar och det är för att anpassa till behovet på arbetsmarknaden. Inom andra yrkeskategorier har det debatterats om avsaknad av killar, som inom vård och barnomsorg, med skillnaden att det inte har höjts några röster om att ändra utbildningarna. Där har mer konstaterats att killar tyvärr inte söker, punkt slut. Kanske är rent av debatten kring bristen på IT-tjejer och dess orsaker i sig en bidragande faktor till varför tjejer inte söker till IT-utbildningar.

Det finns IT-relaterade nätverk för tjejer. Vad ger egentligen ett kvinnonätverk för signaler och vad har det för egentligt syfte? Kan inte kvinnor föra givande diskussioner och ha ett utbyte med män, som helt vanliga kollegor i branschen? Som jag ser det motarbetar kvinnor sig själva. Om män hade startat ett nätverk ”IT-säkerhet för män” hade det säkerligen blivit liv i luckan och hade omskrivits som diskriminerande och högst olämpligt. Men nätverk som utesluter män är tydligen OK.

Det är också intressant att just begreppet ”tjej” oftast används, inte kvinna.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

En direkt parallell till IT-branschen – som kommer med nya begrepp för samma sak (med förhoppning att det kommer att anammas som ”hett”) så att man kan fortsätta sälja det som man tidigare sålt, men i annan förpackning. Precis som med laxen. Men med helt andra konsekvenser.

Det finns en skillnad – det finns inte något behov att ändra laxrätten. Dessutom är gravad lax för många en tradition och därför vill man inte ändra på den. Inom IT-branschen däremot behöver en del gamla ”traditioner” brytas och förändras, för det finns behov för att göra det.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

Sedan tidigare finns ISACA certifieringarna CISA och CISM:

CISA® – Certified Information Systems Auditor® omfattar områdena: IS Audit Process, IT Governance, Systems and Infrastructure Lifecycle Management, IT Service Delivery and Support, Protection of Information Assets och Business Continuity and Disaster Recovery.

CISM® – Certified Information Security Manager® omfattar områdena: Information Security Governance, Information Risk Management, Information Security Program Development, Information Security Program Management och Incident Management & Response.

Angelica Haverblad
CGEIT certifierad

Dela med andra:

Vad tjänsteorienterad arkitektur egentligen är och innebär är inte enkelt att få svar på eftersom definitionerna av vad tjänsteorienterad arkitek- tur egentligen är och innebär ofta är luddiga. Ofta är svaret ”behovs- anpassat” efter olika leverantörers perspektiv och syn. Generellt så ser man SOA som ett tankesätt eller som en teknisk lösning eller som en kombination av dessa.

En definition av SOA är att tjänsteorienterad innebär mjukvarukompo- nenter (services) som är konstruerade så att de enkelt kan kopplas till andra mjukvarukomponenter utan påverkan på underliggande platt- formar och med arkitektur avses alla mjukvarutillgångar.

ITSM har inte någonting med SOA att göra

Oavsett SOA definition har IT Service Management inte någonting med tjänsteorienterad arkitektur att göra. Om man menar att det behövs en tjänsteorienterad IT-verksamhet och/eller processorienterad tjänste- leverans (se min definition av ITSM här) så gäller det oavsett vilken teknik som ska hanteras och oavsett hur den tekniska arkitekturen ser ut. Kanske är det termen service som har gjort att det har blivit en viss förvirring där service i IT Service Management innebär att leverera en IT-tjänst och med service i Service Oriented Architecture är lika med mjukvarukomponenter, det vill säga är en del av en IT-tjänst. Min definition av IT-tjänst är att det är en paketering av de IT-resurser, processer och aktiviteter som krävs för att leverera IT-tjänsten. Med IT-resurser avses applikationer, information, infrastruktur och personal.

ITSM och SOA Governance

En del ser inte någon skillnad mellan governance (styrning) och management (ledning) och en del hävdar att ITSM behövs för SOA Governance. SOA Governance ska man få genom att införa ISO/IEC 20000 (standard för service management) och ha ett ”samspel” mellan SOA och ITSM-processerna. Jag ställer mig frågande till dessa påståenden, att SOA Governance innebär och uppnås genom att ha ITSM-processerna på plats.

SOA i hype-cykeln

På senare tid har det skrivits en del artiklar som ”Soa är på väg ut” där det står att ”Det är inte frågan om att överge tänkandet bakom soa, men de stora leverantörerna är på väg att sluta använda begreppet.” I artikeln ”Rejäl nedgång för soa” står det: ”minskade intresset för tjänsteorienterad arkitektur kan bero på att företag varit överoptimi- stiska runt de vinster som snabbt kan uppnås”. Kanske det är därför leverantörer är på väg att sluta använda begreppet. För SOA är urvattnat, luddigt och har blåsts upp till en grad där förväntningarna varit orealistiska. Och där tekniken ska lösa allt, varför man inte etablerar någon SOA Governance, utan det är teknik som ska lösa det också:

…reducing governance to a tool, such as a repository or a service registry,or any other governance tool (or tool claiming some partial governance functionality), does a similar disservice. The tool-centric approach falls short because it does not accomodate the broad view of policy models, and enforcement as a combination of boards, processes and of cource supporting tools.

(källa: Service-Oriented Architecture Governance for the Services Driven Enterprise, Författare: Eric A. Marks, ISBN: 9780470171257).

Koppling SOA och ITSM

Det är kanske där man kan se en koppling mellan SOA och ITSM – båda begreppen har blivit hett och hype och med det följer tendensen att begrepp är luddiga, fördelarna överdrivna, och leverantörer gör olik tolkning för ”behovsanpassning” baserat på sitt perspektiv och det ofta med överdrivet fokus på tekniska lösningar. Där allt det som behövs runt omkring hamnar utanför strålkastarljuset. Kanske för att tekniska lösningar är enkelt att ta på medan koncept och mjuka värden och delar kan te sig för abstrakt. Detta leder till att många som försöker att införa och tillämpa ”begreppen” inte lyckas infria de förväntningar och mål som man har haft. Det är i det läget begreppet åker ner på Gartners hype- cykel som består av de fem faserna: teknisk pådrivare, topp av över- drivna förväntningar, besvikelse, dalande intresse och stabilisering. Det finns en tendens att när ”hype toppen” börjar plana ut, det vill säga går in i faserna besvikelse och dalande intresse, marknadsförs nya begrepp men ofta med samma eller snarlik innebörd och målsättning som de gamla begreppen och som adresserar exakt samma problemställningar. Nya modeord uppfinns efterhand som man ser misslyckanden med att infria förväntningar och de målsättningar som utlovats.

Precis som en del leverantörer har börjat använda begreppet BSM (Business Service Management) istället för ITSM kommer säkert leverantörer att komma på någon ny förkortning att använda i sin marknadsföring i stället för SOA.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

Alla vill veta hur den magiska knappen ser ut för ingen hittar den. Den magiska knappen finns endast i färgglada broschyrer, inte i verkligheten.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

I artikeln står det att ”Certifications were created by vendors to sell products. Once people were trained, these companies ended up with all of these specialists out there that didn’t work for them but advocated for them”. Det ligger nog mycket i det och IT-branschen hade vunnit mycket på att höja kraven generellt på de certifieringar som finns.

De certifieringar vars värde kan ifrågasättas är de som helt baseras på att klara ett skriftligt test, vilka ofta görs i samband med en utbildning. Det krävs inte någon erfarenhet, varken för att klara testerna eller för att erhålla en certifiering. Generellt räcker det att man har hållt sig någorlunda allert under utbildningsdagarna så klarar man också certifieringstestet. Vilket värde har en certifiering som till exempel ca 87% klarar, och det i direkt anslutning till en utbildning som dessutom inte heller har några förkunskapskrav? För mig är det mer av ett kursintyg som har fått rubriken ”certifierad” istället. Om man vill erbjuda ”något mer” än ett vanligt kursintyg för en utbildning kan man kalla det för någonting annat än för certifiering.

Inom “mjuka” områden borde krav för certifiering vara bland annat följande:

• Testet ska omfatta “mindset” och praktisk erfarenhet. Det ska inte gå att enbart “läsa” sig till att klara ett certifierings test. Praktisk erfarenhet och kompetens framför teoretisk kunskap.

• Förutom klarat test ska man dokumentera x års erfarenhet för att få erhålla certifieringen.

• Det borde rimligen inte heller vara tvång att gå en specifik kurs för att få skriva ett certifierings test.

• En gång certifierad – men inte på livstid. Det ska finnas krav för att få behålla certifieringen, att vara kontinuerligt verksam inom området.

Få certifieringar inom IT möter dessa krav och har därmed ett begränsat eller inget värde.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

Om man tittar på majoriteten av de certifieringar som finns inom tekniska områden så är det generellt så att man går en kurs och sedan skriver testet. Det krävs ingen erfarenhet utan certifieringen bygger på att ”allt går enligt handboken”. Och hur ofta gör det med teknik? Vid en kritisk incident/ problem till exempel hade jag personligen fördragit att få ut en person som har praktisk erfarenhet och kompetens och därmed förmodligen stött på en liknande eller samma händelse tidigare och med den erfarenheten kan lösa det snabbt. Hellre det än en person som har en certifiering inom området men inte har den praktiska erfarenheten och kompetensen och därför troligen tar längre tid att åtgärda incidenten/ problemet.

Inom ”mjuka” områden borde krav för certifiering vara bland annat följande:

- Testet ska omfatta ”mindset” och praktisk erfarenhet. Det ska inte gå att enbart ”läsa” sig till att klara ett certifierings test. Praktisk erfarenhet och kompetens framför teoretisk kunskap.

- Det borde rimligen inte heller vara tvång att gå en specifik kurs för att få skriva ett certifierings test.

- En gång certifierad – men inte på livstid. Det ska finnas krav för att få behålla certifieringen, att vara kontinuerligt verksam inom området.

Få certifieringar möter dessa krav. Och har därmed ett begränsat eller inget värde.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

I en del organisationer konkurrerar konsulter med varandra vilket resulterar i att kompetensöverföring, att ta del av varandras erfarenheter, inte existerar. Det i kombination med strategin ”att bygga volymer” hos kunderna gör också att ingen kompetensöverföring sker till kundernas personal. Det finns flera fall där företag har haft som strategi att göra sig mindre konsultberoende och där konsulterna hänger sig fast med näbbar och klor – genom att bland annat vägra lämna över dokumentation.

”Bygga volymer” innebär att sälja allt som säljas kan vilket innebär att nytta och värde för kund inte sätts i varken första eller andra rummet och att sälja kompetens som kanske inte finns. Flertal konsultföretag är ”experter inom allt” och ”precis allt är möjligt”. Det är varken givande eller roligt att hamna på ett ”mission impossible” uppdrag, få timmarna att ticka och försöka göra det så länge som möjligt.

Jag tror att det här för en del är en mer bidragande orsak till varför allt fler konsulter väljer att starta eget. Det handlar om att man har andra värderingar och värden och inte har samma drivkraft som konsultchefen eller säljaren. Drivkraften finns snarare genom att känna stolthet för det man gör och hur man gör det, att bidra med nytta och veta att det som utlovats också kommer att infrias.

Att genom sammanhållning och kompetensöverföring utvecklas och vara en del av någonting gör det betydligt roligare och meningsfullt att gå till jobbet.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

Ordbehandlingsprogram är ett exempel på applikation som innehåller så mycket funktioner där jag kan undra om någon egentligen använder alla. Leverantörer lägger oerhörda resurser på att utveckla dessa – varför? För att kunna rabbla antal funktioner och, det kan jag erkänna, en del låter lite ”coola”. Men när jag ställer mig själv frågan vad nyttan är med den coola funktionaliteten får jag ofta erkänna för mig själv att det inte finns någon.

Mycket resurser läggs på att utveckla alla dessa funktioner men desto mindre tid verkar prioriteras till att testa att funktionaliteten faktiskt fungerar som den ska. Det vittnade jag själv när jag införskaffade och installerade en ny version av ett ordbehandlingsprogram där det visade sig att en bas funktion inte fungerade. Det var avstavning. Det krävdes en buggfix för att komma till rätta med det.

Är utvecklarna och testarna så glada i det häftiga och ”coola” att de helt enkelt glömmer bort den funktionalitet som faktiskt är orsaken till varför majoriteten av kunderna köper deras produkt.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

Enligt Ballmer ska affärsfolket ”välja ut enskilda processer, och be CIO:n fokusera på dem och förklara hur de kan bli bättre.” och ställa frågan ”vad ska vi göra med IT-systemen för att förbättra effektiviteten?”. Orden mål och strategi nämns överhuvudtaget inte konstigt nog eftersom syftet med att ha mål för IT-verksamheten och en strategi är just för att besvara de frågeställningar som Ballmer nämner. Vad ska vi uppnå? Och senare, i form av en taktisk plan, hur ska vi uppnå det samt återkoppling för om vi har uppnått det. Att det finns mål och strategi för IT är företagsledningens ansvar. Det är därmed ett krav CIO ska ställa på företagsledningen, inte tvärt om.

En annan fråga som affärsfolket ska ställa till sin CIO, enligt Ballmer, är gällande de senaste trenderna inom vad han kallar för personliga och grupproduktivitets verktyg. Ballmer säger också att ”Vi har alltid haft det svårt att klara vad jag kallar för det matematiska return of investment-fallet – varför du vill ha en bra PC med en bra version av Windows”.

Vad sägs om att fokusera utifrån det faktiska affärsbehovet och affärsnyttan med en ”en bra PC med en bra version av windows”? Vad är nyttan och värdet med det? Argumentet ”bra PC med bra version av windows” är inte direkt rätt språk att använda för att motivera en investering. Den första frågan som väcks hos mig är att den ”bra PC med bra version av windows” som införskaffades för två år sedan, varför är inte det bra nu och hur ger det nya mer nytta och värde än det som ansågs vara bra för två år sedan. Vilka affärsbehov det är som adresseras.

Bara för att det kommer nya programversioner innebär inte det att det tillför någonting egentligen. Jag förstår att de har svårt med ROI eftersom de som regel pratar om tekniska funktioner som egentligen inte har någonting med affärsbehovet att göra. Det gäller för övrigt flertal teknikleverantörer. Sen har vi det här med värde – om jag investerar i ett CRM system så kan inte leverantören och IT-avdelningen tillskrivas ansvar för om det ger värde eller inte och ”bevisa” den samma. Värdet beror på hur väl det tillämpas i min organisation.

Som en sista punkt på krav nämner Ballmer att ”CIO alltid ska tänka på att bevisa sin effektivitet”. Den primära frågan borde snarare vara att man har förstått och sett affärsbehovet och värdet med det som levereras. Här har Ballmer ett tekniskt perspektiv, tekniska lösningar kan alltid benchmarkas men hur benchmarkar man affärsbehov?

Det är en sak att vara effektiv – den mest relevanta och FÖRSTA frågan är om man gör rätt saker. Gör man fel saker spelar det inte någon roll hur effektivt det görs när det inte ens borde ha gjorts överhuvudtaget. Resultatet blir istället hög grad av ineffektiv organisation eftersom resurser läggs på helt fel ställen.

Det hade varit intressant att höra Ballmer formulera vilka krav IT-avdelningen ska ställa på affärsfolket. Det var det jag hoppades på att få läsa i artikeln, krav på båda hållen. Det är nämligen någonting som måste upp på bordet – Samverkan mellan affär och IT är nödvändig och i samverkan är det inte bara ena parten som ställer kraven och inte enbart andra parten som har allt ansvar.

Angelica Haverblad

Dela med andra: