Det här är den tredje artikeln i en serie om itil med mina reflektioner baserat på böckerna och också utifrån vad som skrivs och sägs i olika typer av forum. Del 1 hade rubriken “Uppkomst och ursprung”, del 2 ”Vad itil är och inte är” och del 3 handlar om vad ”enligt itil” egentligen innebär, huruvida det går att installera och uppgradera itil och att itil inte handlar om itil.

Itil för itils skull

Ibland blir det för stort fokus på itil, när målet och andemeningen är itil, Itil för itils egen skull helt enkelt. ”Vi vill itil” hör jag ibland och min fråga blir då vad de menar med itil. Vad är det som ska uppnås, det vill säga mål, strategi och förväntningar? Dessa frågeställningar gäller oavsett vilka ramverk eller modeller som finns på agendan. Det är inte ovanligt att det saknas mål med initiativet där någon i organisationen helt enkelt får i uppgift att ”införa itil”. Det finns inte något egentligt syfte och mål med det förutom att det verkar bra, det måste vi ha och för att ”alla andra gör det”. I organisationer där någon får i uppgift att ”införa” itil är förväntningarna ofta höga och orealistiska och uppfattningen, eller kanske önskan, att itil är något som går att ”installera” och ”införa” förekommer.

Enligt itil

”Enligt itil” och ”vi arbetar enligt itil” – det hör och läser man i många sammanhang. Frågan är vad ”enligt itil” egentligen är och innebär. Litet resonemang kring det här i form av några exempel: Om man registrerar alla incidenter i form av incidentärenden, arbetar man enligt itil då? Är det först när specifika fält finns och är ifyllda i incidentärendet som man arbetar enligt itil? Om man inte registrerar och dokumenterar ändringar, arbetar man enligt itil ändå, eftersom alla incidenter registreras? Om man inte har definierat IT-tjänster, inte formulerat servicenivåer och mäter dessa, arbetar man enligt itil med incidenthantering ändå?

En del organisationer genomför analyser för att ”jämföra sina processer mot itil”. Frågan är vad man jämför emot, vilka är egentligen kriterierna och var lägger man ribban. Det innebär att analysens omfattning och resultat beror helt på utförarens tolkning och perspektiv, varför värdet med en sådan analys kan ifrågasättas.

Det man istället i dessa sammanhang kan utgå ifrån är ISO/IEC 20000 IT Service Management, där kan man säga att man lever upp till eller inte lever upp till de krav som specificerats för att organisationen ska kvalificera sig för en ISO/IEC 20000 certifiering. Ett annat sätt är modeller för att identifiera processmognadsnivåer (bland annat Cobit), där det finns tydliga kriterier. Om man ska välja ISO/IEC 20000 eller en processmognadsmodell (eller både och) beror bland annat på ”scopet” och syftet med analysen. Och vad man menar med ”enligt itil” och itil överhuvudtaget.

Om någon arbetar eller vill arbeta ”enligt itil” säger det inte mig speciellt mycket. Termer i form av i förhållande till ISO/IEC 20000 säger mer och i termer av processmognadsnivå betydligt mer. Tala om era process- mognadsnivåer och jag vet hur ni har det, vad ni gör och inte gör.

Installera och uppgradera itil

Kan itil installeras, införas och uppgraderas? Enligt mig kan man inte det, men däremot tillämpa. I en generellt teknik fokuserad IT-bransch är det emellertid tydligen fullt möjligt. Inte minst i samband med att de nya böckerna lanserades pratades det i termer av att ”uppgradera från 2 till version 3″. Själv tycker jag att ”utgåva” är en bättre benämning än ”version” i det här sammanhanget.

Frågeställningar som ”ska vi vänta till trean kommer eller börja med tvåan?” och ”ska vi fortsätta med tvåan eller invänta trean?” får svar som ”det går bra att fortsätta installera de tidigare versionerna”. Jag tycker att det är högst märkliga frågeställningar (och svar), och påminner mer om en ny version av ett operativsystem eller en applikation. Dessa går både att installera och uppgradera och där det förs förståeliga diskussioner kring om och när man ska uppgradera och eventuellt invänta köp av ny applikation om en ny version snart ska komma.

Termer som ”installera” och ”uppgradera” förekommer sällan i samband med att organisationer ska ta fram och etablera till exempel en projektmodell. Den varken installeras eller uppgraderas, däremot
tillämpas den och förändras vid ändrade behov och krav och är någonting som kan förbättras över tiden. Det är samma sak med en ”modell” för leverans av IT-tjänster.

Itil handlar inte om itil

Frågan är vad man menar när man ”vill itil”. När det gäller projekt- modeller inför man inte PMI, PPS eller Prince2 och kommunicerar vanligen inte heller i de termerna. Man pratar om och kommunicerar i termen projektmodell. PMI handlar inte om PMI utan om en modell för att styra och leda projekt. Precis som att Itil inte handlar om itil.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

Trackback URI | Kommentars RSS