Det här är den andra artikeln i en serie om itil med mina reflektioner baserat på böckerna och också utifrån vad som skrivs och sägs i olika typer av forum. Del 1 hade rubriken ”Uppkomst och ursprung” och del 2 handlar om vad itil är och inte är.

Vad är itil är en vanligt förekommande fråga. Den fråga som egentligen borde ställas och diskuteras är vad man kan åstadkomma med itil, vilket jag återkommer till lite längre fram i artikelserien.

I olika sammanhang kan man läsa och höra om vad itil är i termer av att vara ett regelverk, en standard eller en metod, ibland en kombination. Itil är inte något av det eftersom ett regelverk är regler och regler SKA följas, en metod beskriver ett systematiskt tillvägagångssätt och en standard är en norm och ett exempel på en standard är ISO/IEC 20000 vilken är för IT Service Management specifikt.

”Itil-bibel” förekommer också, precis som att itil skulle vara en religion. Och för en del verkar det vara det. Att ha ett analytiskt, ifrågasättande och granskande förhållningssätt till itil är uppenbarligen känsligt område. Precis som det kan vara för fundamentalister inom alla andra religioner. Det är känsligt till den grad att bland annat en bloggare (skriver om ämnen som itil och itsmf), känd som it skeptic, initialt gjorde bedömningen att vara anonym, bland annat för att undvika hetsiga debatter på konferenser och för att ”avoid any embarrassment to colleagues on the committee of itsmfnz”. Jag har full förståelse för hans resonemang.

Så, om itil inte är vare sig ett regelverk, en standard, metod eller en helig skrift, vad är det? Itil är en uppsättning böcker med vägledning kring hur man kan hantera leveransen av IT-tjänster. Och som det är den bra, en utmärkt idébank. Itil (och det oavsett version) kan användas som en idébank för hur man kan göra – inte hur man ska eller måste och utgångspunkten måste alltid vara den egna verksamheten. Det är av vikt att utgå ifrån den egna verksamhetens krav, behov och förut- sättningar. Dessutom är alla verksamheter olika – det som visat sig vara ett bra sätt i en verksamhet är kanske inte alls ett bra sätt i en annan verksamhet. Det är av vikt att se och ”använda” itil för vad det faktiskt är, varken mer eller mindre.

Det innebär också att det inte är färdiga processer , inte färdigt att plugga in eller ”out-of-the-box” även om en del aktörer hävdar annat. Itil omfattar eller beskriver inte fullständiga och färdiga processer, säkert av den anledningen att utgångspunkten måste vara i och anpassningar alltid måste göras efter vad som är bäst och optimalt i den egna verksamheten.

Angelica Haverblad

Dela med andra:

Trackback URI | Kommentars RSS